Close
Från den 1 juni 2026 gäller nya regler för arbetstillstånd i Sverige. För många arbetsgivare och sökande är det här inte en liten justering, utan en förändring som kan avgöra om en ansökan går igenom eller inte. Den nya huvudregeln är att lönen ska vara minst 90 procent av medianlönen i Sverige, och reglerna gäller för beslut som fattas från och med den 1 juni, även om ansökan skickades in tidigare.
Det som händer nu är att Sverige skärper kraven för arbetskraftsinvandring, men samtidigt bygger in undantag för vissa bristyrken och särskilda grupper. Regeringen beskriver reformen som ett sätt att stoppa missbruk och stärka kontrollen, samtidigt som kompetensförsörjningen ska fungera i yrken där arbetsmarknaden redan har brist.
För dig som anställer från utlandet betyder det att ansökan inte längre bara handlar om att jobbet finns. Nu måste du också kunna visa att lönen ligger rätt, att arbetsgivaren är seriös och att det inte finns hinder kopplade till företaget. Det här gör förberedelserna viktigare än tidigare.
Huvudregeln är enkel: från den 1 juni 2026 måste lönen uppgå till minst 90 procent av medianlönen i Sverige. Om du redan har ett arbetstillstånd och söker förlängning finns en övergångsperiod mellan 1 juni och 1 december 2026, då äldre regler kan användas. Efter den 2 december 2026 gäller det nya lönekravet även vid förlängning.
För den som sitter med en pågående rekrytering kan det här vara avgörande. Ett erbjudande som såg rimligt ut i våras kan plötsligt ligga under gränsen när ansökan ska prövas. Därför behöver lön, yrkeskod och ansökningstidpunkt stämma överens redan från början.
Regeringen har samtidigt beslutat om undantag. Totalt omfattas 27 bristyrken av ett lägre lönekrav på 75 procent av medianlönen. Utöver det undantas vissa startupanställda inom tech och life science, vissa nyutexaminerade inom legitimationsyrken, personer som nyligen varit studenter eller forskare i Sverige samt vissa personer med tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. För studenter, forskare och personer med tillfälligt skydd började undantaget gälla den 11 juni 2026.
Det här är viktigt för den som tror att alla arbetstillstånd nu kräver samma nivå. Så är det inte. En del yrken och grupper får ett lägre krav, men det måste fortfarande kontrolleras noga mot den aktuella listan och mot vilken typ av tillstånd som söks.
Bland de undantagna yrkena finns flera roller inom tech, vård, industri, jordbruk, skog och livsmedel. Migrationsverket räknar bland annat upp IT-roller, undersköterskor, djuruppfödare, skogsarbetare, svetsare, slaktare, maskinoperatörer och förare av jordbruks- och skogsmaskiner. LRF lyfter särskilt att flera yrken i de gröna näringarna nu har fått lättnader, men menar samtidigt att alla nödvändiga yrken inte omfattas.
För en lantbrukare eller livsmedelsproducent betyder det att det faktiskt finns lättnader, men inte ett frikort. Du behöver fortfarande veta exakt vilken yrkeskod anställningen faller under, annars riskerar hela ärendet att bedömas fel.
Två yrken är nu helt avstängda från arbetstillstånd: personliga assistenter och bärplockare i skog. Det är en hård förändring och den märks redan i debatten. För bärplockning finns dock en annan väg: om arbetet sker hos en arbetsgivare som är etablerad i Sverige kan ansökan i stället prövas som säsongsarbete.
Det här slår olika beroende på situation. För en assistansanordnare kan det bli svårt att rekrytera personal som tidigare varit möjlig att anställa genom arbetstillstånd. För bärnäringen betyder det att skogsbär inte längre kan förlita sig på samma rekryteringsmodell som tidigare, något som också lett till varningar om brist på plockare i säsong.
En ny praktisk regel är att arbetsgivaren måste anmäla till Migrationsverket om den anställde inte har börjat arbeta inom fyra månader från tillståndets första giltighetsdag. Om arbetet inte påbörjas i tid kan tillståndet återkallas. Det här gör uppföljningen efter beslut minst lika viktig som själva ansökan.
Samtidigt har Migrationsverket fått ett starkare verktyg i prövningen. Myndigheten kan avslå ansökningar när det finns omständigheter kopplade till arbetsgivaren, till exempel vissa brott, sanktioner för olaglig anställning eller brister i skatte- och avgiftsuppgifter. För seriösa arbetsgivare är signalen tydlig: ordning i bolaget blir en del av tillståndsprocessen.
Regelverket stramas också åt för andra tillståndstyper. För säsongsarbete ska lönen minst motsvara den lägsta nivån för heltidsarbete enligt kollektivavtal eller praxis, även om arbetet ska utföras på deltid. Samma princip gäller ersättning vid ICT-tillstånd. Samtidigt förlängs EU-blåkort till maximalt fyra år åt gången och säsongsarbete kan beviljas för nio månader inom en tolvmånadersperiod i stället för sex.
Det här är typiskt sådana regler som gör stor skillnad i verkligheten. För ett företag kan det betyda bättre planering och längre framförhållning. För den enskilde sökanden kan det betyda både tryggare villkor och mindre risk att behöva ansöka om nytt tillstånd för ofta.
Om du ska anställa någon från utlandet är det klokt att se på ansökan som ett paket: rätt lön, rätt yrkesklassificering, rätt typ av tillstånd och en arbetsgivare som tål granskning. Om du själv söker arbetstillstånd behöver du kontrollera om du omfattas av huvudregeln eller något av undantagen. Ett fel i någon av de delarna kan bli dyrt, både i tid och i ett avslag.
För många blir den här förändringen därför inte bara en juridisk fråga, utan en planeringsfråga. De som har koll i förväg får lättare väg genom processen. De som väntar tills ansökan redan är inne riskerar att upptäcka att villkoren har flyttats under resans gång.
